Manus och bildmanus/storyboard

Att skriva manus

Thomas Granath skriver i boken ”Manus och dramaturgi för film” (2006) att det inte finns en given mall för hur ett manus ska se ut eller hur det kommer att se ut. Ett manus ska beskriva handlingen i filmen, men det är ingen slutprodukt. Det är först när filmaren tar sig an manuset och börjar filma som en berättelse tar form. Han menar också att förutsättningarna hur ett manus är skrivet beror på vilken typ av genre den film har som jag arbetar med.

När filmkameran skapats upptäckte man ganska snart att film "hade en enastående förmåga att berätta och informera". Liksom spelfilm handlar informationsfilm om överenskommelser, identifikation och situationer för att fånga publikens intresse. (Granath 2006, s.126)

Filmer som tar upp verkliga händelser sammanfattas ofta som reportagefilm, det kan vara reportage eller dokumentärfilm. Reportage är är ett fördjupat inslag i en annan helhet och dokumentärfilm är en längre film utifrån ett tema. Även i reportagefilm gäller det att fånga publikens intresse. "I reportagefilm skapas handlingsplanet av verkligheten och manuset skrivs i regel direkt på berättarplanet av reporten eller dokumentärfilmaren." (Granath 2006, s.128)

Granath anser ”Att avgränsa dokumentärfilmen som genre är svårt, men man kan säga att det är en film som skildrar livet som det är”. (Granath 2006, s.134) Som dokumentärfilmare berättar man med kameran som hjälpmedel och manuset blir beroende av vilka bilder jag fått med mig hem, hur handlingen blir bestäms till stor del vid klippbordet när filmen redigeras.

En dokumentärfilm har en berättarform som är episk och den bygger på ett tema som är en sammanhållande länk. ”Inom ramen för temat kan historien innehålla flera olika konflikter eller handlingslinjer”. (Granath 2006 s.117)

Här är mitt manus

I mitt manus till filmen, som är en typ av dokumentär, har jag valt ett tema som handlar om att skildra bokstavsinlärning i förskoleklassen. Jag har tänkt ut vilka scener och vid vilka tillfällen jag ska filma. Hur sen filmen kommer att hålla samman kommer att visa sig vid klippbordet.

1. Presentation av filmen med några stillbilder över temat. Bakgrundsmusik hörs.

2. Dag 1 och pedagogen leder en samling på röda mattan med förskoleklassbarnen. Veckans ramsa läses av barn och pedagog.

3. Samling på röda mattan och veckans bokstav presenteras av pedagogen. Barnen är sedan delaktiga i att finna ord som börjar på veckans bokstav som är g, och det uppmärksammas att veckans bokstav kan låta på olika sätt. Pedagogen skriver orden på tavlan.

4. Samling på röda mattan och pedagogen visar grodan som äter g-saker, hon frågar barnen om de vill hjälpa till och mata grodan.

5. Barnen ger sig ut på bokstavsjakt i klassrummet och kameran följer med på jakten när barnen letar saker som börjar på veckans bokstav.

6. Föremålen samlas ihop på röda mattan och barnen redovisar vad de hittat, varför de valt saken och hur g-ljudet låter.

7. Samling på röda mattan och pedagogen visar och berättar vad som redan fanns i grodans mage.

8. Dag 2 och pedagogen tar emot barnen i hallen och där stoppar de sin hemliga sak, som de tagit med hemifrån, i vissamlingspåsen.

9. Samling på röda matta och de hemliga sakerna på veckans bokstav plockas fram av pedagogen. Barnen får berätta varför de valt att tam med sig just den saken.

Här är mitt bildmanus/storyboard

Kvalitén är verkligen inte den bästa men jag har kvar papperskopiorna om det är någon som behöver se.

Referenslitteratur:

Granath, T. (2006). Manus och dramaturgi för film. Malmö Liber .

"Filmrecept" från studiehandledningen till Pedagogisk dokumentation med IT-stöd