Målet med filmen var först att visa pedagoger och föräldrar hur arbetet med bokstäver ser ut i vår förskoleklass. Rätt snart när jag började tänka film kom jag på att det naturligtvis också är en viktig dokumentation av vårt eget arbete med barnen. I alla dessa filmsekvenser som jag filmat ser jag mängder av saker att reflektera vidare runt. Precis som Lenz–Taguchi (1997) beskriver om dokumentation, att det är processer jag ska titta på, analysera och reflektera över för att komma vidare.
Utifrån mitt manus visste jag innan jag började filma vid vilka tillfällen/scener jag skulle starta kameran. Granath (2006) beskriver på ett tydligt sätt hur viktigt det är att jag har ett detaljerat manus som beskriver vad man ser, hur man ser och vad man hör. Han talar också om att vikten av att ha ett varierat bildutsnitt. I min film hade jag svårt att variera till närbilder på barn och bilder på hela gruppen eftersom jag har begränsningar i att flera av barnen inte får vara med på film på öppna medier. Det är några barn som hela tiden sitter vid pedagogen och de får vara med för föräldrarna. Jag valde att göra så istället för att filma projektet med en liten del av gruppen, nu blev det ändå som på riktigt där alla är med, men alla syns inte i bild. I filmer som kan läggas i en sluten blogg skulle det naturligtvis vara närbilder på alla barn när de kommer med sina kluriga och fantasifulla förslag. Vilken fantastisk dokumentation av varje barns sätta tänka de skulle kunna bli! Jag filmade direkt i iMovie vilket var mycket smidigt och mellan filmsekvenserna tog jag många stillbilder.
Jag startar filmen med några stillbilder med text, och till dessa har jag lagt bakgrundssmuik från iMovie. Jag har även förstärkt bilderna med två olika ljudeffekter, även de från iMovie, för att det skulle hända något som väcker tittarens intresse lite mer. Dykhoff (2002) visar på att ljudeffekter är viktiga inslag i en film.
Vidare följer en sekvens under dag 1 när veckans bokstavsramsa läses och då har jag valt att låta kameran flytta från samlingsmattan mot tavlan där ramsan sitter uppsatt. Sen kommer en lång sammanhängande filmsekvens som jag valt att ta med i sin helhet för jag tycker den visar på så många olika sätt att bekanta sig med våra bokstäver och språk. Jag fick inte ihop någon hel sekvens när vi pratade om att g låter på olika sätt beroende vilket ord det är, så jag valde då att göra några korta klipp och spela in en berättarröst för att få fram ett budskap och driva berättelsen framåt. I hela den här delen är samspelet mellan pedagog och barn viktig.
Filmen trappas upp en smula när grodan kommer fram och visar sig äta saker som börjar på bokstaven g och barnen blir inviterade att delta i en g-jakt. För att trigga stämningen har jag valt några snabba klipp när barnen springer runt och letar och till det har jag lagt ett spänningseffektljud. Det effektljudet klippte jag i tre delar för att kunna öka ljudvolymen gradvis. Jakten avbryts med ett effektljud i applåder och sedan filmar jag när barnen redovisar vad de hittat. Granath (2006) säger att dokumentära filmberättelser som är uppbyggda kring ett tema med fördel kan innehålla lite dramatik.
Filmen avslutar med att visa på dag 2. Barnen har då tagit med egna saker hemifrån som börjar på bokstaven g. Ute i hallen smygs varje sak ner i vår vissamlingspåse och ibland får de inte plats så andra lösningar måste till. Åter på röda mattan plockar pedagogen upp sakerna en och en. Pedagogen känner på och beskriver sakerna och barnen gissar vad det är. Filmen slutar med att jag har valt en stillbild med text. Till den bilden är det samma temamusik, i bakgrunden, som i början av filmen, detta för att få en sammanhållande harmoni (Camillas tips). Jag hade stora problem att få bakgrundsmusiken att bara vara i början och slutet, musiken la sig i omgångar över hela filmen. Men jag löste det med att dra bort ljudet under de avsnitt där jag inte ville att det skulle höras. Med tanke på upphovsrätten valde jag att ta musik och effekter från iMovie.
Till för- och eftertexten hittade jag bilder där jag enkelt kunde skriva i appen Extras4iMovie.
iMovie är relativt enkel att jobba med och jag behärskade snart grundfunktionerna. Jag filmade med iPaden direkt i iMovie vilket var en fördel då alla filmklippen kom direkt i mitt projekt och stillbilderna var lätt att hämta från kamerarullen. Jag tycker att det blir intressantare för tittaren när jag blandar filmklipp med stillbilder. En nackdel att filma med iPaden är att det är svårt att hålla den helt stilla. Det blir lite svajigt och jag saknar möjligheten att zooma. Innan vi startade filmprojektet såg jag en film på Multimediabyrån där de redigerade en film i iMovie och det verkade så lätt tills jag kom på att de jobbade i en Mac. I iMovie för iPad finns det inte lika många funktioner och finesser, men det är ändå lätt att klippa i en sekvens och om det inte blir bra är det bara att radera och göra om eftersom klippet alltid finns kvar i sin helhet.
Att arbeta med film kommer jag definitiv göra många fler gånger i dokumentationssyfte. Jag ser verkligen fram mot att titta på filmen och reflektera runt den med min pedagogkollega och mina barn, allt för att gå vidare utifrån nya tankar.
Referenslitteratur:
Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS förlag.
Dykhoff, K. (2002). Ljudbild eller synvilla?: en bok om filmljud och ljuddesign. Malmö: Liber ekonomi.
Granath, T. (2006). Manus och dramaturgi för film. Malmö Liber.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar